Ibland blir man att undra över valen man gjort och valen man väljer. De är blir antigen din undergång eller din räddning ur de djupet som du fallit ner i. Ibland ska man tänka sig för.
Tänk först gör sen.
Har ni någon gång stannat och fundera över det dåliga som hänt er? Kan ju säga att jag gjorde det många gånger förut. Jag har inte slutat med det än men det är mer sällan än förut. Kan ju säga att jag blev en zombie eller spöke som mina vänner uttryckt sig.
JAg var ej mej själv. Dolde allt under ett leende i 4år men i slutet så antar jag att det började skina igenom att jag inte mådde så bra. Mycket tack vare problemen med mamma och det blev inte bättre att man blanda in sig i något som man inte riktigt tänkt sig. I slutet så blev det de 2 sakerna som bröt ner mej totallt. Jag vet att några av er har precis likadant och är minst lika rädda eller lika lite modiga som mej.
Allt jag kan ge er som tips är att till sist kommer det bli för mycket att bära på och ni vet aldrig vart det kan leda. Var försiktiga med att hålla för mycket inombords ni vet aldrig vad ni kan bli kapabla till om ni tar på er för mycket. Jag LOVAR att jag vet hur det är. Jag är fortfarande inte helt helad eller helt ur de där känslorna eller måendet. Visst känner jag dem och det är jobbigt men jag vet iallafall jag har stöd och folk som är förstående runtomkring mej vilket jag är säker på att ni också har. Ta tid att öppna ögon och öron även hjärta fast det är svårt. Inget är lätt alla gånger. MAn lär sig av sina misstag/ snedsteg, kom ihåg det. Jag brukar skriva dikter eller rita för att avreagera mej vilket är ett tips.
De jag kan säga är att:
-Ta mod att säga ifrån då det blir för mycket!
-Bli ingen "dörrmatta", säg inte okej eller ge upp hela tiden
-Prata gärna med någon du litar på extra mycket.
-Ta mod till att ge dej in i en argumentation/gräl även óm du inte gillar det
-Då det lugnat ner sig en bit ta tid att prata ut med den som får dej må dåligt
-Var ärlig om ditt mående och få dem inse saker från din synvinkel och dina ögon
Det tar tid men oftast blir det lite lättare och lite av den där tyngden försvinner bit för bit. Man kommer må mycket bättre, jag garanterar det. Det är du som bestämmer över hur du gör med dina relationer till ex flick/pojkvänner och familjerelationer. Ingen har en helt bra relation inom familj,släkt eller förhållande.
Få de runt omkring dej visa en smula förståelse och överseende och lär dej lita på andra om du har svårt med det. Inget är enkelt alla gånger, det är oftast svårt och det gör ont. Det som inte bryter ner dej gör dej starkare och härdad. Nu kommer nog säkert mina kompisar undra en smula och även min pojkvän men kan ju säge till dem att det är okej ^^.
Kom också ihåg att man kan ha det värre än ett dåligt förhållande med pojk/-flickvän eller dåliga relationer med familjen eller släktingar.
"Just stand strong and don't be afraid of askin for help. Sometimes just that little words or cheering can be the best help ever. Even that little hug och a hand on your shoulder can be just what you need."
Ibland händer de värsta saker som får oss bryta ihop och stänga in oss och omsluta oss själva från omvärlden. Läkning tar tid även om man inte vill eller är rädd för att såra eller bli sårad. Man kan känna sig ensam men man ska aldrig glömma alla de som är brevid dej...alltid. Som aldrig lämnar dej i sticket eller lämnar din sida utan står med dej.
Hoppas ni förstår lite bättre nu och att detta kan ha hjälpt en liten smula :) Kanske kommer fler inlägg som detta. Kan ju säga jag funderar på att börja skriva ner allt som hänt mej för 4 år sedan och framåt bara för att se om den sista tyngden lyfter eller att den kan hjälpa mina släktingar,barn, barnbarn och sånt där i framtiden. ;) Eller bara en påminnelse till mej själv ^^ Kanske änu en ideé för er också, dont you think? ^^
Ha det så bra nu en tid framöver och det är inget svaghets tecken att visa man kan gråta man visar bara att man har känslor och att man är mänsklig. Oavsett vad folk säger så vet du att du alltid kan lyssna till dej själv eller något som någon betyder mycket för dej sagt. Någon har säkert gett dej visa orde utan du vet om det om du tar tid att tänka tillbaka.
~Kramar Alle
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar